Kejsaren av Portugallien

Vaknade sent idag, av att Linda ringde. Anledningen var att jag låg och läste Selma Lagerlöfs Kejsaren av Portugallien igår. Så sjukt bra, och så sorlig. Tänker läsa igenom alla hennes böcker av tre anledningar; hon är en av Sveriges största författare genom tider, hon kommer ifrån samma område som min släkt och där jag fortfarande har ett hus. Så många av platserna hon skriver om känner jag igen. Och den tredje anledningen är att det är bra helt enkelt, det är otroligt bra. Iallafall, Kejsaren av Portugallien, en historia om en pappa som blir galen av längtan när hans dotter åker till Stockholm och inte återvänder. Jag grät och grät när jag läste slutet. Att kärlek kan vara så stark att den skyddar någon ifrån att se sanningen. Att den får en att varje dag i femton års tid sitta och vänta vid bryggan på "kejsarinnan". Och tillslut, offra sitt liv i tron att man räddar och skyddar det man älskar mest. Hur många skulle egentligen dö för någon annan? Vem skulle sitta varje dag i femton år på en brygga för att vänta på en ångbåt och en dotter som aldrig kom?



Nu skall jag  gå upp och gå ner till köket och äta lite frukost. Sedan slå in paket och ikväll hem till min älskade och titta på film.

Nästa Lagerlöf bok jag läser blir Kristuslegender. Passar bra så här vid jul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0