I´m so happy I could die.



Det är bara en tunn hinna från total förstörelse nu. Vissa har redan fått en bitter försmak. Jag väver och väver min kokong starkare, spinner fortare och fortare. Men är aldrig tillräckligt snabb, får den aldrig tillräckligt tjock. Omvärlden äter sig allt snabbare inpå, river ner mina trådar. 



I helgen går jag på yoga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0