Talking about a revolution

Jag vill skriva så mycket, men det får bli i .txt istället för mitt lilla offentliga rum. För jag vet att ni läser, suger i er och gottar er i mina våndor. Skall fokusera på det positiva. Jag har underbara vänner, fina underbara. Vänner som är värda mycket mer än att slängas bort för en annan random person. Vänner som vågar se utanför sina egna små bubblor. Jag har planer, det har jag alltid, det infrias inte alltid, men det viktiga är att jag inte ger upp. Jag fortsätter bygga upp drömmar, sätta upp mål och jag försöker nå dem. Även om jag inte lyckats, så har jag försökt. Jag ger aldrig upp. /Jag har ett liv och det är nu./       Jag övervinner varje dag mina rädslor, jag stärker jaget.





Jag vet att /ni/ tycker jag är konstig. Att jag har labil och har svårt med relationer. Svårt att stanna och svårt att låta gå.
/Men ett bränt barn skyr elden./
Jag blir glad när du/han säger att jag är smart, att jag är begåvad. Det är den bästa komplimangen jag kan få. Det är det enda som betyder något för mig. Du kan operera dig till oigenkänlighet. Men insidan finns alltid kvar. Där under ligger den och ruttnar i dig. Eller glöder och brinner. It´s your choice

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0