Du går aldrig ensam

Min kropp gör så ont, mitt hjärta värker och bakom ögonlocken svider tårarna.


It doesn't hurt me.
You wanna feel how it feels?
You wanna know, know that it doesn't hurt me?
You wanna hear about the deal I'm making?





So much hate for the ones we love?
Tell me, we both matter, don't we?


Brooklyn

I morse, tidigt innan jobbet, fick jag en grym förfrågan. Att bli "flatshare" med en killkompis i Brooklyn till hösten. Och jag tror jag kanske ska göra det, kanske börjar med en månad och glider lite, hänger med han. Och vill jag stanna, ja då inleder jag min karriär som en svartarbetande illegal invandrare utan sjukförsäkring i the united states.

Eller så gifter jag mig.


Hela livet var ett disco

Men hur kunde det bli så svårt?

Där kom beslutet, om slutet.

Jag måste skala av vissa människor ur mitt liv. De gör mig bara ledsen och får mig att känna mig otillräcklig. Vad behöver egentligen en människa? Jag kan nämna essentiella aminosyror, men känslor? Jag vill inte vara ensam, så varför stöter jag bort alla? Varför lever jag hela tiden i en morgondag? I en tanke "när mitt liv börjar". Det har gått 26år nu. Det är dags att börja leva nu, Susanne. Eller så slutar du.




gå gå gå gå gå gå gå gå, bara gå.


make no sound





Sometimes I think you talk just to make sounds.


I smoke your brand of cigaretts.

Jag mår så dåligt så jag vet inte vad jag skall göra.
Jag har ingen att prata med, ingen som vill lyssna. Jag kan inte stanna, inte känna, inte gråta. Fan, du får aldrig känna. Svälj det, stäng det inom dig, tryck det långt ner i det mörka tysta rummet du aldrig någonsin kommer öppna. Kom aldrig någon nära, våga aldrig någonsin lita på någon annan än dig själv. Och vad du än
gör. Älska aldrig.




I smoke your brand of cigaretts and hope that you would give me a call.



RSS 2.0